reboot completed

Ibland är det så obeskrivligt skönt att bara ha en helg där man inte gör något alls. Fast riktigt så händelselös har inte min helg varit. :)

Igår tog jag och Erika en liten roadtrip till Motala och kikade runt lite, vi besökte Varamon och hamnen. En trevlig dag men lite för mycket sol dock så jag blev lite lätt bränd, tyvärr. Men fint var det i hamnen i alla fall, mysigt att se kanalbåtarna komma åkande.

Helgen har avslutats med ordentlig städning av lägenheten och jag måste väl erkänna att det var högst behövligt. Tomas dammsög och jag våttorkade golven. Det är så underbart härligt att efter städningen sätta sig med en kopp té och bara njuta över renheten och den lilla ordning man lyckats med. Tomas, den underbara karln, tvättade dessutom i lördag så nästan ingen skittvätt har vi.
Tänk vad allt förändras när man blir äldre, lycka är att ha ett rent hem, ren disk och all tvätt ren. :P HAHAHAHAHAHA

Vad är nästa steg? Lycka är när ungarna sover eller? ;)

Nu blir det mycket snart sängläge då en ny vecka av studier och arbete börjar för makarna Lööw. Tillbaka till rutiner och vardag. :)

/.jenny

När livet känns orättvist och allt är grått och trist är det skönt att trösta sig med nya teér och garn....

Behöver lite kramar tror jag, tror jag ska kräva några av finaste mannen min. Ljuset i mitt liv och det som gör livet ljusare och gladare

visst kan bördan va tung när man bär den på ryggen

Vissa dagar är bara sämre än andra. Skulle vara så skönt om man kunde få hoppa över dem, gräva ner sig någonstans. Får jag det? SNÄLLA!

Om man räknar bort att denna dag varit tråkig och jobbig så har i alla fall helgen varit både spännande, rolig och händelserik. Har varit barnvakt stora delar av helgen ända sedan kl 10 i fredags till svågern och svägerskans äldsta barn då de åkte in till BB, där de fick en liten son. :)
Massa grattis till hela familjen! Ska bli kul att få se en lille och leka ännu mer med deras äldsta lilla skrutt :D

Veckan kommer bestå i plugg, mer plugg och ned tagning av examensutställningen. Både skönt och lite konstigt att min förra klass, som jag haft på universitetet i 3 år nu är splittrade, och vi inte ska ses varje vecka. Jaja livet går vidare.

Bjuder på en bild på min monter från utställningen

error

ibland blir jag så irriterad. Irriterad för att jag inte kan hjälpa och att det tyvärr inte är helt okej att fysiskt dunka in vett i folks huvud med en stor jävla bok!

GAHHHH!

hoppa och skrik du är dig lik

Jag sitter i soffan med en stor kopp té och kurerar halsen. Vi har haft en händelserik helg med mycket skratt, musik och film! Min söta lilla syster My har varit här och hälsat på :) Vilket alltid är lika kul!

Men som vanligt tar halsen lite stryk av så mycket prat, fem dagar med underbara lilla syster är jättekul och vi har alltid så mycket att prata om. :) Idag åkte hon tillbaka hem, vilket är alltid lika tråkigt!!

Ska strax duscha och sen varvaner innan det är dax för sängen. Imorgon börjar skolan och jag vill vara pigg och alert inför första dagen.

Ska se om jag kan bli lite mer aktiv på bloggen, kanske ska prova att blogga via mobilen!

Once again with feeling

Gör om min blogg lite igen, har så innerligt tröttnat på hur den såg ut.
Vet ju inte om det här blev så mycket bättre, men det får vara just nu.

har lagt upp en ny bild på mig också, jag har klippt sidbena och klippt upp håret. Även återgått till svart och jag är så nöjd! Känner mig fin och att det passar hela mig. Den naturliga looken har väl aldrig riktigt varit min grej ;)

Livet börjar återgå till det normala men ändå inte, vissa saker måste ändras på och det nu. På flera plan ska det ändras saker, fler drömmar ska göras verkliga och fler människor ska träffas :D

En ny utbildning börjar jag med också, undersköterska. Är väldigt nöjd med mitt beslut och hoppas innerligt att jag äntligen hittat rätt till slut.

Hälsningar från
Fru Lööw

~:en regning dag:~

Jag sitter här och funderar, funderar och andas. Det är det enda jag orkar.
Vet inte vem jag ska prata med, vill prata, men vem orkar höra.
Vem orkar bara lyssna, utan att ge svar. Vem orkar se mina tårar om ingenting och allting?

Hur kan någon med så fina vänner, familj och fin man ibland känna sig som dem mest ensama person i världen.

Varför är jag så rädd för att vara ledsen, varför så rädd för att säga till folk i min omgivning, jag mår inte bra?